Låt inte teknikens potential gå förlorad

Det här inlägget är en återpublicering av ett av Mathias Klangs gästinlägg Vem tänker på skolan och biblioteken som publicerades på Stjärnkikarna den 18 november 2009. Ett av de bästa inlägg jag har läst om varför Creative Commons behövs.

Kristina Alexanderson 2010-09-07

***

Det finns en fantastisk film på YouTube av antropologen Michael Wesch Web 2.0 … The Machine is Us/ing Us. På mindre än fem minuter fångar hur vi har gått från tryckt media, till webben, till sociala medier. Från att vara kulturkonsumenter till att bli producenter i den största dialogen någonsin. En förändring som faktiskt har potential att förändra ALLT.

Detta är stora ord och ni har säkert hört det förut. Ni är kanske, som jag, lätt cyniska och tänker att det inget nytt under solen, och varför ska människor alltid överdriva betydelsen av ny teknologi?

Anledning till er skepsis är antagligen att ni är för nära sanningen. Det är därför kan ni sitta med laptop i knät, mobilen i fickan och samtidigt vara teknikskeptiker. Ni är inte de första…

Ny teknologi skapar en ny ordning

I Viktor Hugo’s fantastiska roman Ringaren i Notre Dame från 1831 finns en ödesmättad scen där ärkediakon Frollo tittar ut på katedralen från sitt tjänsterum. Hugo skriver:

”…the archdeacon gazed at the gigantic edifice for some time in silence, then extending his right hand, with a sigh, towards the printed book which lay open on the table, and his left towards Notre-Dame, and turning a sad glance from the book to the church,–”Alas,” he said, ”this will kill that.”…”

Hugo förstod och ville förklara att ny teknologi ersätter en gammal ordning. Kyrkan (den gamla ordningen) en maktbyggnad av sten som inte skulle kunna stå emot boken (det tryckta ordet (det fria ordet)). Men samtidigt som Hugo förstod detta så missade han, eller valde att inte se, att teknikutvecklingen fortsatte efter boken. Han deltog aktivt i bygget av upphovsrätten baserat på en analog verklighet. Samma system som vi nu försöker pressa in i vår digitala värld.

Ett arv från den analoga världen

Upphovsrättens har sin grund ligger i den analoga världen. Den har sina rötter i en värld där kopiering var tekniskt svårt, dyrt och ibland nästintill omöjligt. En värld där det fanns klara skillnader mellan original och kopia. I en värld som lägger ett enormt värde i ett original men inget värde till en kopia som föreställer samma sak.

Genom upphovsrätten skapades ett system som gav ensamrätter till skaparen. De förhindrade andra från att använda verk utan lov. För att mildra detta skapades undantag och system som gjorde att skolor och samhälle kunde på ett enklare sätt använda verken och bedriva undervisning på ett vettigt sätt.

I denna analoga värld var upphovsrätten inte hotad eftersom det var svårt eller omöjligt att göra intrång i andras rättigheter. Men inget varar för evigt och teknikutvecklingen rullade långsamt vidare. I och med teknologiutvecklingen gick kostnaden för att tillverka kopior (nästintill identiska eller identiska) gick ner, kostnader för utrustningen gick ner, kostnader för kommunikation gick ner, datorkapacitet och datakraft gick upp.

Skolan drabbas hårdast

Teknologiutvecklingen har suddat ut skillnaden mellan original/kopia. Idag har vi tagit bort de spärrar tid/geografi utgjorde för kommunikation. Vi har skapat en värld där flerparten kan delta i skapande av den gemensamma kulturen. Och det gör vi som aldrig förr. Vi skriver, filmar, facebookar, tar bilder, skapar musik… kort sagt ingår vi i en dialog som skapar samhället. Men nu när vi har fått verktygen för att kunna delta riskerar vi att förhindras genom en allt starkare upphovsrätt. För varje teknisk spärr som faller finns ett intresse att skapa artificiella juridiska hinder istället… men varför?

Måste inte samhällsnyttan av dialogen, delaktigheten och lärandet ha företräde framför den enskildes absoluta ägande? Om vi förlorar möjligheten att använda teknikens verktyg kommer endast den laglydiga delen av samhället skadas… den offentliga delen kommer att skadas. Och skolan kommer att drabbas hårdast genom misslyckade kommunikationsförsök och bristande relevans till barn och ungdomars vardag och framtid.

I ett samhälle där vi alla deltar i ”den största dialogen, utbytet av erfarenheter, kunskaper, bilder etc. någonsin där måste också upphovsrätten reformeras, och anpassas till den teknologi som är en del av vår vardag. Men så har inte skett, utan i stället sker det åtstramningar och debatten handlar om pirater, och intrång, varför är det så? Jo, för att förhindra missbruk av det upphovsrättsliga systemet. Idén är att när de fysiska spärrarna försvinner behövs juridiska spärrar. Det som blir tekniskt möjligt blir juridiskt fel.

Vem tänker på skolan och biblioteken?

Världen fokuserar på pirater, men vem tänker på skolan och biblioteken? Vem tänker på oss som skall kommunicera med en generation som är födda med webben ”i blodet”.

Lärare kommunicerar över generationsgränser. Illusionen är att det är vi som kan som skall hjälpa de som inte kan förstå, lära, mogna, växa… tänka. Men att kommunicera med barn och ungdomar utan den infrastruktur som de är vana vid är att sätta allt för stora hinder i vägen för lärandet. Det är ett missbruk av den potential som tekniken erbjuder.

Det går inte att på ett enkelt sätt reformera upphovsrätten i tid, för teknologin är redan här. Skolor och skapare behöver kunna använda tekniken nu. Fram till att balansen återställs behövs olika lösningar och en sådan lösning handlar om att använda sig av licenser. Det största licenssystemet idag heter Creative Commons (CC).

Eftersom CC hjälper de som skapar upphovsrättsligt skyddat material att dela med sig så finns det nu enorma mängder med texter, bilder, filmer mm som lärare kan använda i sin utbildning utan att behöva oroa sig över att de gör något fel eller riskerar att bryta mot upphovsrätten. Ett exempel är just Weschs film. Det handlar inte om att överge upphovsrätten utan att finna ett sätt där teknikens potential inte går förlorad för de som vill använda den.

En liten not

Hugo var enormt aktiv inom den internationella upphovsrättsliga diskussionen (Läs gärna Eva Hemmung Wirténs fantastiska bok No Trespassing) och därmed är han en nyckelfigur i det som är ett av vår tids mest omdiskuterade problem tillföljd av teknologi utvecklingen.